jag kan inte sova men klockan fortsätter att gå.
är trött men tankarna vägrar sluta snurra.
inte för att jag kanske egentligen har så mycket att fundera på för tillfället.
jag mår rätt bra (trots osmaklig partipropaganda från höger längs vägen till, och från, jobbet) och har till och med äntligen fått elen fixad inne på toaletten så att jag numera har en lampa och kan se hur svårt det var att träffa rätt i det tidigare mörkret.
förkylningarna skördar offer omkring mig men jag är hyfsat pigg.
det börjar kännas att det snart är dags för nya migränsprutor men jag är inte däckad utan överlever på en dos zomig under eftermiddagarna.
nej, jag bryr mig knappt ens om spindlarna längre, de är för många för att det ska vara hållbart att freaka ut över alla dessa fem centimeter långa ben som kryper omkring här.
all and all, så är livet just denna vecka stabilt. säkert. tryggt.
kanske är just det vad som håller mig vaken?
ps. jag har fått upp hyllorna.
från kammaren
//undertecknad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar